Sorgligt

Det finns en tjej som jag brukar träffa på tävlingar som råkat ut för det värsta man kan tänka sig. De fick ta bort hennes häst häromdagen. 

I onsdags kunde man läsa på hennes FB att hon hade en sjuk häst på Ultuna. Han hade symptom som liknade erlichia, han vinglade, var aptitlös och hade lite feber. Igår kunde jag läsa att han inte gick att hjälpa utan var nu borta...

Sånt här får mig genast att tänka på lilla Gosi. Skillnaden är att jag hann med på ett annat sätt, jag fick ta beslutet och ändå ha honom hos mig och i lugn och ro säga hej då. Inte för att det är lätt att säga hejdå, men man är ändå mer förberedd. I det här fallet verkar att ha gått så fort - tänk vad skört livet är egentligen

Annica