Det är en bra fråga. En fråga man kan ställa sig många gånger. Oftast har jag ett bra svar men på sista tiden är det inte samma sak. Förut skulle jag ha sagt: Man lämnar alla eventuella bekymmer man kan ha nere i bilen och lever bara då med sin häst. Man kan gosa in sig i pälsen och bara stå där och mysa. När man rider så känner man samspelet med detta underbara djur och det är härligt.
På sista tiden har jag ju tragglat en del med min ridning, jag har känt att jag har fastnat och behöver förändring. Så numer släpper jag inte alla bekymmer vid bilen, de kommer vid bilen. Jaja, riktigt så illa är det inte ;). Just nu när vi har hamnat på en platå och jag tvivlar på mina egna kunskaper och då funderar jag en hel del. Jag har oxå varit ganska ensam och kämpat på i in ensamhet. Det har väl varit både bra och dåligt.
Men jag slutar detta inlägg med att säga att stå och mysa med sin häst, känna att han kanske kanske tycker om mig lite grann i alla fall. När han kommer och möter de sista stegen när man är på väg att hämta honom i hagen. Han kanske buffar lite på mig. Det är underbart.
Annica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar